Jag saknar mina gamla fönster.Jag saknar absolut inte den lägenheten (eller jo, vardagsrummet och sovrummet).
Jag saknar inte läget, inte grannarna, inte hyran.
Men jag saknar fönstrena. Underbara stora vita fönster med sjukt mycket plats för växter och annat. Jag tycker om att ha foton och annat tjafs (ljus) blandat med växter men det är svårt i de fönster vi har idag. Fönsterbrädan är liksom typ tio centimeter bred.
Sedan kan jag även sakna känslan av lägenheten, eftersom det var där vi bodde när vi fick våran son. Och alla minnen från hans första år här i världen utspelas ju där.
Tur att man har en kamera och har varit flitig med att fota !
När jag är pensionär och inte längre orkar med ett hus med trädgård ska jag flytta in till stan igen. Då ska jag ta min pancho-Jimmy under armen och traska till stan i ur och skur. Och såklart se till att få en sekelskifteslägenhet med gigantiska fönster !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar